Denna soliga torsdagseftermiddag kom jag av en händelse att tänka på skådespelaren Liam Neeson. Det är inte varje dag jag kontemplerar denna allt för långa irländare, han är inte med i särskilt många av mina favoritfilmer och hanns träiga Qui-Gon var väl ungefär lika irriterande som den där rastagrodan i nya Star Wars.
Anledningen till att jag funderar på Liam idag har helt och hållet att göra med att den gamla Evil Dead regissören Sam Rami bestämt sig för att ta en paus från Spindelpojken franchisen och gå tillbaka till sina rötter med den kritikerrosade Drag Me To Hell. Ungefär samtligt som denna skojskräckis hade premiär (ett skönt alternativ till Saw/Hostal ångesten som plågat skräckgenren de senaste åren) hittade jag den bortglömda Darkman från 1990 i 49kronors lådan på ICA.
Darkman var Ramis första Hollywoodfilm efter lågbudgetsuccéerna Evil Dead 1&2 och i huvudrollen ses… Liam Neeson! Liam spelar forskaren Peyton som efter lite eltortyr och en stor explosion blir den maskerade hämnaren Darkman som ger sig på maffiabossen Robbert G. Durant (Larry Drake! Som du även såg som Benny i Lagens Änglar). Darkman är en riktigt skön superhjältefilm med en antihjälte utan superkrafter som har ihjäl sluskiga skurkar samtidigt som han slås mot sina inre demoner.
Två år innan Darkman gjorde Liam även en liten roll i den allra sista Dirty Harry filmen The Dead Pool, en film som förutom radiostyrda bombbilar och en avrättning med en jätte, jätte, jätte stor harpun (!) även innehåller Jim Carry i en jätteliten roll som en nerknarkad Axl Rose kopia.
Det var det, två sköna Liam Neeson-filmtipps inför alla slappa sommarkvällar som kommer. Nu ska jag tänka på något annat.
Work is a Four Letter Word 
